Båt-tjyrkogården

Bullandö marina är en miserabel och spöklik plats så här års. Kallt, fuktigt och mörkt. Ett mausoleum för mumifierade segelbåtar.

Ibland kan man skönja skugglika gestalter som i en desperat hopplöshet försöker balsamera en gammal dieselmotor eller surra fast en svepning, allt i ett hopp om ett liv efter detta i en annan värld. En värld som kallas vår.

Men hoppet är svagt och fåfängt. Masterna sjunger en unison klagosång i novembervinden.

Och det där rytmiska ljudet som hörs? Är det fallen som slår mot masterna eller är det liemannens steg som nalkas?

Annonser

Etiketter: ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: