Posts Tagged ‘Ungern’

Romkocsma

oktober 22, 2012

Ett inslag i Budapests nattliv är romkocsma – ruinpubar. Det är ruiner av gamla byggnader som har inretts som barer. Vi gick till en av dessa som heter Szimpla Kert och fick efter ett par gin & tonic lust att inreda vårt kök i samma stil, att låta tegelstenarna kika fram genom hålen i putsen, trasiga möbler, graffiti, kanske en stympad skyltdocka i hörnet (spraymålad cerise). Fast det blir nog ljust och fräscht till slut.

Vi gick också till A38, där lyssnade vi på hiphop på ungerska. A38 är på en båt i Donau och ligger ganska långt från centrum. Vi försökte åka spårvagn dit, men det visade sig vara lättare sagt än gjort. Det går inte att köpa biljetter ombord och biljettautomaterna är sällsynta och om man har tur och lyckas hitta en så är ändå chansen noll att den fungerar. Till slut gav vi upp och plankade.

Men om man nu tycker att ruiner och båtar känns för modernt så kan man alltid gå till ett traditionellt café och lyssna på fiolmusik.

 

Detta avslutar berättelsen om resan till Budapest. Här är första inlägget.

Annonser

Budapest

oktober 19, 2012

I Budapest bodde vi på Hotel Sofitel med utsikt över palatset på andra sidan Donau, eller Duna som det heter på ungerska. Ungerska låter i mina öron som ett mellanting mellan finska och polska och alla ord är helt främmande. Innan vi åkte så läste jag lite i boken Budapest – Europas hjärta av Clas Thor (från 1986, så inte helt aktuell):

Bara ett ord som snabbt går att associera till svenska, och kanske ett av de mest användbara för utlänningen, hittar jag på väggen i buffén och senare på restaurangborden: étlap. Uttalat på stockholmska och tolkat till rikssvenska blir det ”ätlapp”, dvs matsedeln.

De är förtjusta i sina hjältestatyer i detta land som ständigt blir invaderat. Den mest lukrativa verksamheten verkar vara att stå under ett parasoll och sälja biljetter till hop-on-hop-off-bussar, för sådana försäljare finns överallt.

Innan vi gick ner i de underjordiska labyrinterna (fast sajten säger att de är stängda, så vi var väl nere i en falsk labyrint) som förutom det förutsägbara Dracula-temat av någon outgrundlig anledning hade skyltdockor uppställda för att spela upp Maskeradbalen av Verdi (den med mordet på Gustav III), så (och nu börjar meningen bli så lång att till och med en tysk filosof skulle nicka uppskattande) tog vi en coca-cola på ett närliggande café och hittade denna eleganta ljusstake gjord av apelsinskal.