Satsumas

Akvarell och gouache

Har känt på sistone att jag borde motionera fantasin lite. Att måla av något är enkelt eftersom motivet redan finns där och de enda val man behöver göra är att välja vilka detaljer man ska slopa. När man däremot gör något ifrån fantasin så har man bara en grov skiss och inser att man måste fylla på med massor av detaljer över hela papperet för att det ska se intressant ut.

Det är lustigt att när jag pratar i telefon eller sitter och drömmer på jobbet så har jag inga som helst problem att fylla ark efter ark med kludd, men när jag har ett blankt papper på ritbordet så är nästan en plåga. Det känns så tidsödande och onödigt. Jag vill bara gå vidare till att börja måla. Detaljerna lämnas som en övning åt läsaren liksom. Men de är ack så nödvändiga. Bilden måste innehålla information.

Jag har bestämt mig för att den här veckan är fantasiveckan. Jag får inte använda foton eller skisser från verkligheten och jag får inte skulptera maquetter. Det är alldeles för lätt att bli beroende av sådant.

Första steget var en teckning i blyerts och tusch. Jag började med att teckna huvudpersonen och hans förföljare. Sedan fyllde jag i detaljer runtomkring efter hand. Om perspektivet ser svajigt ut så är det för att jag inte använde linjal.

Andra steget var ett utkast i färg. Jag kalkerade av originalteckningen genom att hålla upp den mot fönstret, i brist på ljusbord. Sedan målade jag den i gouache.

Den slutgiltiga målningen är i akvarell och gouache. Här var jag tvungen att offra mycket av de detaljer som jag lade ner så mycket jobb på i originalteckningen. Det bar emot förstås, men det gäller att inte dra bort uppmärksamheten från bildens fokus och man vill inte heller ha för mycket detaljer i skuggorna. Arbetet med detaljerna var ändå nödvändigt för att jag skulle förstå hur bilden hängde ihop rent logiskt (även om det finns en del logiska luckor).

Tyvärr har jag redan lagt nästan fyra dagar på en och samma målning. Jag ska försöka släppa loss lite till nästa och sänka ambitionsnivån lite.