Sluten palett
2011-05-06 Ibland är det omöjligt att blanda till den färg man vill. I vintras skulle jag måla ett porträtt på en tjej som hade på sig en cerise tröja. Försöker du till exempel blanda kadmiumrött, ultramarin och vitt så bli resultatet en tråkig blekrosa färg. Jag fick åka och köpa en tub krapplack som jag blandade med karbasolviolett och vitt och fortfarande blev det långt ifrån lika mättat som i verkligheten.
För det mesta är emellertid problemet det motsatta: det finns för många färger att välja på. Det går faktiskt alldeles utmärkt att måla en tavla med bara fyra-fem tuber. Med en begränsad palett mutar man in ett område i färgrymden som man har att hålla sig inom, och med tydliga gränser blir besluten lättare att fatta. Om du till exempel har en palett baserad på bränd sienna, gulockra och ultramarin så vet du att sienna är det rödaste röda som går att åstadkomma. Då vet du också att du måste använda sienna till de rödaste partierna av bilden och att allt annat måste vara mindre rött.
Igår var jag på "kroki" på Atelier Stockholm. Jag skriver "kroki" inom citattecken eftersom kroki normalt är snabba skisser på mellan två och tio minuter, medan Atelier Stockholm kör med samma pose i två timmar, inklusive pauser. Därför är det fullt möjligt att måla i olja om man är väl förberedd.
Jag brukar blanda alla färger på paletten i förväg (så kallad sluten palett) för att slippa slösa värdefull tid på att gegga med tuber och palettkniv under passets gång. Sju kulörer totalt: tre "primärkulörer", tre kulörer mellan primärkulörerma och en gråaktig mittenkulör. Varje kulör blandar jag i fem olika valörer från nästan svart till nästan vitt.
Eftersom Atelier Stockholm belyser modellen med en spotlight i taket så hamnar halsen ofta helt i skugga. Dessutom har modellen ofta håret uppsatt. Resultatet blir att huvudet inte verkar sitta ihop med kroppen, vilket är lite olyckligt.
Men färgerna blev i alla fall lyckade om jag får säga det själv. Den begränsade färgrymden ger ett automatiskt ett harmoniskt intryck.